... och lagerhäggens mustiga höstfärger är verkligen slående.
Nä.
Lagerhäggen är död.
(1) Jag skulle ha börjat med att gräva runt buskarna för att ge dem en chans att bilda nya, fina rötter innan jag grävde upp dem året därpå. Det var tyvärr inte möjligt, enär familjens morfar gick bananer med sin spade och handgrävde 27 kubik jord för att kunna fixa dränering och isolering runt husgrunden. (2) Däremot kunde jag ha klippt ner buskarna innan plantering för att matcha storleken på rot och bladmassa bättre. Tyvärr var jag lite hång och ville ha stora buskar omedelbums. Och de såg ju fina ut. Jättefina, faktiskt. (3)Trots detta skulle jag ha vattnat mycket noggrannare. Det räcker inte med regn. Inte ens när det regnar en Vänern om dagen.
Vad bra! Nu har du lärt dig det!, sa familjens morfar hurtigt. Han såg väl att jag darrade lite med underläppen.
Och nu då?
Trädgårdsmästaren har varit här och klippt ner en av buskarna. Den är grön och kan nog klara sig. Jag har röjt bland de tre övriga buskarna, och i en av dem finns det en liten fjupp som blommar på grön kvist. En och en hundradels buske kvar, alltså. Resterande ska jag gräva upp och ersätta. Jag tror att det blir nya lagerhägg, men det blir inte en lika långa rad som tidigare. Längst ut, där husgaveln tar slut, är jag nämligen sugen på ett klätterstöd för något vilt och vackert. Jag såg finfina portaler hos och av herr Borg när juntan fick besöka trädgården i början av maj. Kanske blir det något liknande här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar