Ärmsjal I

Kompromisser, detta problemlösningsavskrap. Man jämkar och jämkar och till slut har man sålt sin själ och alla fick lite rätt och ingen blev nöjd. Hur kul är det? Men så händer det att universum levererar en överraskning och man tvingas omvärdera en av sina sanningar.

Låt mig presentera - ärmsjalen! Tidernas kanske bästa kompromiss. Inte tjocktröja, som blir för varm. Inte sjal, som har så svårt att ta regi på en aktiv person.

Ärmsjalen är alltså två ärmar med en bred halsduk mellan. Lite som en fullvuxen variant på småbarnens påsvantar där ett snöre löper från den ena vanten till den andra för att förhindra att en vante kommer bort. Sånt är ju alltid snöpligt. Lika bra att tappa båda två i så fall.

Jag har ingen beskrivning att följa, utan hittar på lite efterhand i processen. Jag gör de båda ärmarna först. En liten resår ser till att nederkanten inte rullar sig. Jag gör ärmarna riktigt långa, de når strax över knogarna på mig, och öppningar för tummarna. Hålen är av enklaste tänkbara modell: maska av lagom många maskor på ena varvet, lägg upp lika många maskor på andra varvet. Hela ärmen blir slätstickad, men sjaldelen ska rätstickas. 

Garnet är ett av Drops limited-garner, en mixtråd med alpacka, fårull och lin. Väldigt mjukt och skönt att bära direkt mot huden.