Efter en del testande, har jag kommit fram till följande vardagsbröd. Det är gott och passar till allt.
75 g jäst löses i 1 liter vätska (mjölk eller vatten) och en rejäl matsked honung blandas ner tillsammans med ca 2 liter mjöl. Jag brukar ta en större del halvgrovt mjöl och resten vetemjöl. Rör ihop i en bunke och ställ att jäsa till dubbel storlek. I Hemmaljunga är det inte alltid så där perfekt jäsningstempererat, så mitt knep är att ställa bunken i ugnen.
När degen har jäst klart, knådas ytterligare ca 5 dl mjöl in.
 |
| Degen ska bara precis bli oklibbig, annars blir brödet torrt och hårt. |
Dela degen på fyra och forma till bröd. Skär mönster med en vass kniv. Idag blev det snöflingor och löv, vilket var väl passande till vårvintervädret i norraste Skåne.
 |
| Jag skippar bakplåtspappret till förmån för lite mjöl. |
Låt bröden jäsa under duk i ungefär en halvtimma.
 |
| Vad är det som putar upp under krigsmakten, där? |
Grädda bröden längst ner i ugnen. Först 10 minuter på 225 grader, sedan ungefär 15 minuter på 100 grader. Jag gillar mjuk skorpa, så jag låter bröden svalna under bakduk på brödgaller. Om du vill ha hård skorpa, kan du pensla bröden med vatten under bakningen samt låta dem svalna utan bakduk.
 |
| Maaah. |
Det är något tryggt och äkta med hembakat bröd. Mamma bakade ett i basbröd vecka ut och vecka in, receptet fanns i hennes huvud. Jag skrev ner men det blir inte alls likadant när jag rör ihop efter hennes recept. Nu minns inte mamma hur man bakar längre. Men minnet finns hos mig. Helt plötsligt känns det oändligt viktigt att baka bröd och skapa brödminnen hos barnen. Tack för påminnelsen
SvaraRaderaHemma var det oxå sammalika vardagsbröd. Mamma måttade, pappa blandade och knådade. Sedan gjorde mamma limporna och passade ugnen. Det blev tre stora limpor på en plåt. Pappa bakar fortfarande efter samma recept, men nu blir det sex små knubbiga limpor istället för tre bjässar.
SvaraRaderaMånga av mina bästa minnen handlar om mat. Tryggheten i välfyllda frysar, proppfull matkällare, svalförvaring i garaget och allt det gotta i skafferiet. Vi överlevde varje vinter, för det fanns mat i överflöd överallt. Och så glädjen och njutningen, förstås. Plommonkräm med gräddmjölk, där plommonhalvorna flöt omkring klargula som persikor. Jordgubbskräm. Gult smörsmör som gjorde allt pålägg överflödigt. De milda smakerna av kokt höna i persiljesås. Nybakade vaniljbullar och kall mjölk. Chokladmousse. Färskpressad jos. Morotsstuvning. Allt var alltid så gott! Ja, förutom den stekta sillen, men då fick jag något annat att äta.
Att baka tillsammans med barnen är superroligt (och, i Hemmaljunga, ofta ganska kaosartat)! Deg ska avsmakas och så ska man kavla och rulla och dunka och slå och sedan passa ugnen och vääääääänta och så kommer äntligen brödet ut och man okynnesäter åtta mackor på raken bara för att det är så infernaliskt gott med smältande smör som smiter från brödet och rinner på ens fingrar.