söndag 17 maj 2015

Att planera en uteplats

Med huvudet välfyllt med idéer och storslagna visioner, bjöd vi hem trädgårdsmästaren för att få hjälp att göra en ritning över den blivande uteplatsen. Jag trodde i min enfald att det hela skulle vara avklarat över två eller möjligtvis tre koppar kaffe och en kakeslarver. Hur mycket jag bedrog mig? Åh, inte så värst. Bara ett varv runt Jupiter och tillbaka igen...

Istället för att få en snitsig ritning på millimeterpapper att arbeta efter omedelbums, fick favoritmaken och jag tusen frågor om allt möjligt som vi inte hade ägnat en tanke. Svåra frågor. Usch. Jag blev alldeles svettig och bara väntade på att trädgårdsmästaren skulle säga något i stil med
- Nä, ni är inte alls kvalificerade att anlägga en uteplats. Ni får nöja er med ett randigt partytält och en begonia.
Nu blev det lyckligtvis inte så, men det var ju tillräckligt snöpligt att bli lämnad med en fet hemläxa.

Det blev till att ta tag i planerandet igen, nu med nya saker att ta ställning till. Och efter ett antal timmar inom- och utomhus där vi skyfflade idéer mellan oss som skottade vi sand i Sahara, kunde vi sätta oss vid ritbordet. Köksbordet, alltså.

Det första förslaget var mitt (jag pratade mer än jag ritade). Det dekapiterades skoningslöst. Vid fotknölarna.
Så här kan det absolut inte se ut. Nää, minsann. 
Sedan levererades förslag #2, och eftersom det sedan var nog med förslag (som det ju så fint heter när det är årsmöte i föreningen och alla röstar på "sittande" för att slippa bli invalda i styrelsen), gick det och vann med sisådär treoghalvfems poäng.

Kläm in det här på millimeterpapper, den som kan! 
Den observante ser att viss enighet råder. Både favoritmaken och jag vill ha ett lass potatismos med oliver. Där jag föredrar en stor tekopp, väljer emellertid min bättre hälft... en... kyrkogård? Den undvek han nog att ta upp vid presentationen. Och den kinesiska apan minns jag inte att jag har godkänt.

Nå. Dax att agera!

3 kommentarer:

  1. Vackra Hustrun och jag har alltid planerat utformningen av den bostadsnära terränglådan själva. Så har vi också förnumstigt kunnat kommentera varandras val med "Vavadejasa?"
    Genialiskt att anlita en trädgårdsmästare; missväxt, ogräs och allmän vederstygglighet kan därmed kommenteras med: "Det var HAN!"

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, visst är vi smarta? Nu är "vår" trädgårdsmästares kända pronomen visserligen 'hon', men vi kommer förstås för den sakens skull inte visa något som helst förståelse för naturens nycker, för den händelse en häck går och dör t ex, utan helt frankt lägga all skuld på trädgårdskvinnans axlar. Någon måste ju ta ANSVAR!

      Radera
    2. Helt rätt! Hon, han, den, eller det spelar ingen roll när ansvar skall utkrävas.

      Radera