Lägereld och plastsanerat kök.

Idag kom den första snön värd namnet, i Skåne är man inte så bortskämd med skidföret.
Glädjen var stor hos barnen och den isländska fårhunden.
Balder Karlsson, dansksvensken, trycker i värmen till vänster om favorithustrun.
Det är den vita surikaten som spanar efter grillkorven.
Han är inte så imponerad av kylan, han försökte till och med ta på sig hustruns vantar i väntan på förplägnaden.
Alla var nöjda med korvgrillningen, alla tvåbeningar blev mätta, fyrbeningarna tyckte nog att korvransoner under dussinet är i fisigaste laget.

Vi passade på att elda i en rishög som såg ut att behöva det.
Det gick dock trögt efter det myckna regnandet.
Det ser hoppingivande ut på bilden, men det var bara marginellt med ris som gick upp i rök.
Jag gillar att elda, det är meditativt att titta in i lågorna och låta tankarna vandra.
Det bästa formen av att tomglo.

Vi har rensat bort plastföremålen, i köket i allmänhet och i matlagningen i synnerhet.
Vi har ersatt plastbyttor och plastredskap med föremål i trä, rostfritt och porslin.
Rostfritt är fantastisk bra och lätthanterligt, en dröm att diska.
Åldrade plastburkar med en ständigt kladdig yta är inte inbjudande, det verkar som om plasten svettas i takt med stigande ålder (på burkarna vill säga).

Eftermiddagen ägnade vi åt att värdera mindre projekt som passerat bäst före-datum.
Idéer är färskvara.
Fantasi och intellekt är inte enbart av godo, men nästan.
Efter några timmars stångande med minnet, samvetet och ekon från det förgångna fick vi inse att dagens kvot av arbete var fylld.
I morgon väntar nya utmaningar, väcka skolbarn till exempel.

/Thomas