Phalaenopsischock! Vi har bilderna!

Phalaenopsis. Brudorkidé. Det sägs att de är lättodlade och tåliga och därför lämpar sig bra för den som nyss har nördat in på orkidéer. När jag läser skötselråden, undrar jag emellertid hur avancerat det är att odla och sköta andra orkidéer eftersom råden om hur en Phalaenopsis bör tas omhand lätt fyller ett par A4-sidor med åttapunkterstext. Det duttas med kompost och krukor och beskärning i alla väderstreck. Allt ska vara special och heta något på engelska. Konstigast av allt: det inte ska vara varmt eller blött i närheten av plantan. Vad är det för budgetregnskogar de där orkidéerna kommer ifrån?!

I våras slängde jag ut orkidéerna på trappan. Norrläge med illande morgonsol, dvs inga mellanting. Antingen svart som i en säck och temperaturer nära absoluta nollpunkten även i juli, eller det vi i Skåne kallar "blagesol" så skarp att det krävs svetsglasögon för att inte bränna bort gula fläcken. Här, där ytterligheterna firar triumfer, placerades alltså fyra tradiga orkidéer, Sedan glömdes de bort. Det fanns ju så mycket annat att fiffa med, så ingen lyckades spara det där minneskortet i hjärnkartoteket.

Så kom dagen då det kändes aktuellt att plocka in pelargoner och annat för att rädda dem undan den utlovade nattfrosten. I roddandet med krukor, dök orkidéerna upp som ett stort 'javisstja'. Och ni vet hur det är när glömskan har lett och fördelat arbetet; det där allra enklaste blir lixom aldrig gjort. Tömma ytterkrukor på vatten t ex. Vatten i knäna? Snarare vågor i håret. Och att härda blommorna hände ju inte heller. Solskyddsfaktor -50, typ. Plocka och peta och kolla efter hungriga baggar... Inte.

Det var var varmt och blött. Och kallt och blött. Och bara blött.

Nu är det vinter. Då vilar orkidéer sig. Det vet inte våra om.

Tips från orkidéecoachen: chocka plantan och visa den aldrig en kalender.